måndag 3 juni 2013

Vad gör vi nu

Chattat med Es pappa och vi försöker prata ihop oss om vad vi nu kan göra för att skynda på något beslut. E MÅSTE iväg och det så fort som möjligt. Vi måste också ta och sätta oss ned och prata med henne snarast. Inte för att jag tror att det ger något! Inte som hon mår numera.
Hennes samtalskontakt på psyket berättade i dag att hon inte kan påstå att hon känner E vid det här laget. De har träffats under en lång tid, säkert i ett år eller mer men hon kommer inte E innanför skinnet. Däremot så anser hon att E är svår att behandla då hon inte tar till sig behandlingsformen. Hon lät nästan tveksam till att LG kunde vara till hjälp, så uppfattade vi det som. Vad har vi då för alternativ? Det finns inga som vi ser det! E är förlorad annars! Det är den bistra sanningen. Hon vill till LG och är beredd att prova på det men blir det inget av det då faller hon djup och tar sig inte upp igen. Det vet jag som mamma!

När någon inte vill

För några dagar sedan skrevs vår flicka ut igen och peppar peppar jag hoppas att hon kan vara hemma tills hon åker till mig om en vecka. Sed...