måndag 12 augusti 2013

Nedräkning

Nedräkningen har börjat och om några dagar bär det i väg. Det är så skönt att det löste sig med hundarna för oss. Något som alltid är ett enda pussel när man har fyrbenta att tänka på. 
I morgon kommer E hit för att låna duschen även om jag har erbjudit henne att bada i vårt badkar. Varmvattnet skulle stängas av hos henne i några dagar. Frågade om hon ville äta middag här och det ska hon nog göra även om hon lät lite tveksam. Vi får se hur det blir! 
Den stora skillnaden på min dotter från bara ett år sedan till nu är att hon började att dra sig undan väldigt mycket och gjorde sig helt enkelt onåbar. Hon som tidigare har varit mycket för att ringa mig vad det än har handlat om. Då när hon började att dra sig undan så förstod jag att det var dåligt ställt med henne. Men hon berättade inget för mig och det gjorde ingen annan heller. Hur tror ni att det kändes?! Att veta att något är åt helvete men inte vad!! 
Det har blivit bättre nu igen med att hon hör av sig men hon är ändå rätt så frånvarande. Jag är inte den som hänger i luren och tokringer och smsar utan har faktiskt lämnat henne ifred i mångt och mycket under årens lopp. Hon har signalerat att hon ville att jag inte skulle fråga och lägga mig och då har jag inte heller gjort det. Åtminstone så har jag försökt det så gott det går med en klump i magen av ständig oro. Men med facit i handen så borde jag ha lagt mig i ännu mer och rotat i det som var. 

Jag borde ha gått vidare till boendepersonalens chef när personalen hela tiden sa att de tyvärr hade tystnadsplikt. Jag borde ha gjort något eftersom jag förstod att E mådde dåligt! Men jag är ganska säker på att chefen också hade sagt att tystnadsplikten är som den är. 
Jag tror inte att jag någonsin kan komma över att de lät E hålla på att skada sig så länge och så mycket under en sån lång tid. Det är oförlåtligt! Boendet borde som jag har nämnt hundra gånger nu – satt stopp för Es möjligheter till att skära sig om och om igen. Cheferna skulle ha tagit upp frågan om en bättre behandling för flickan eftersom detta har inte varit inom deras kompetens. Psykiatrin borde ha gjort något mer än fortsätta den behandling som inte fungerar så bra och pumpa i tjejen starka mediciner. PUNKT SLUT!
E har skrikit efter hjälp om och om igen…..



Long time no see

Den här sommaren har rusat i väg och nu sitter jag här medan hösten gör sig påmind. Har haft en underbar sommar kan jag säga och vistelsen i...