tisdag 8 oktober 2013

Foto

Jag tittade igenom mina kort som jag har tagit genom åren och såg ett kort taget den 19 april 2013 där E ligger i sjukhussängen väldigt väldigt trött efter sin  första riktiga överdos av tabletter. Det är ett oerhört smärtsamt att se och påminnas om hur dålig hon var men att sedan titta på korten ifrån vår Turkietresa i augusti lättar definitivt upp. Fyra månader senare....hennes skratt som lyste upp blicken och det fina leendet som hon har min älskade flicka....Gud! Vad jag hoppas att det fortsätter att gå åt rätt håll för henne nu för det är hon värd.
Det har snart gått ett halvår sedan första självmordsförsöket och det har milt sagt varit ett tufft halvår. 
Jag har gått igenom en hel del under årens lopp men dessa händelser har satt sina spår och det är absolut det värsta jag har varit med om. Oron, ångesten, sorgen, ovissheten, ilskan och frustrationen har tärt galet mycket på mig. Detta vill jag aldrig mer behöva uppleva!

När någon inte vill

För några dagar sedan skrevs vår flicka ut igen och peppar peppar jag hoppas att hon kan vara hemma tills hon åker till mig om en vecka. Sed...