onsdag 30 oktober 2013

Klart!

Tio bedövningssprutor senare ( tre ampuller ) och 1,5 timme senare traskade jag ut från tandläkaren lagom mör med huvudvärk, yrsel och ett lätt illamående. Nu sitter de provisoriska kronorna där de ska och om två veckor ska jag tillbaka för att få de riktiga på plats. 

Jag satt i tandläkarstolen med en hjärtklappning från hell och tandläkaren kunde till och med känna min puls i läppen och påpekade att den var snabb. I know! Men nu är det gjort och jag är så glad att jag övervann min rädsla, tog mot erbjudandet från mina föräldrar att hjälpa mig att betala jobbet och lät mamma ringa och boka tiden. Jag är rädd för att gå till tandläkaren och skulle aldrig ha ringt själv. 

Jag bad att inte få se stubbarna som blev efter att hon slipade ned mina tänder men jag kunde ändå känna dem med tungan när jag sköljde munnen. Lite otäck känsla! De är inte så jättesnygga de som sitter där nu och det ser nästan ut som att jag har löständer men det ger en vink om hur fin form de andra kommer att få.

För övrigt så har jag slängt iväg ett mail till kuratorn på råd och stöd angående utredningarna och när de har tänkt att köra igång med dem. Det vore bra om det blev gjort så fort som möjligt!




Long time no see

Den här sommaren har rusat i väg och nu sitter jag här medan hösten gör sig påmind. Har haft en underbar sommar kan jag säga och vistelsen i...