måndag 11 november 2013

Återigen på psyket

Es pappa ringde nyligen och berättade att E återigen ligger intagen på psyket efter att ha skurit sig och förmodligen har hon sagt att hon inte vill leva. 
Personalen ringde honom på Es begäran! Jag förstår att det har med gårdagens samtal med dottern att göra och att det blev för mycket för henne. Men som jag sade till Es pappa: Hur ska vi göra, hur ska jag göra? Hur ska jag kunna undvika att prata om Es liv och framtid, behandlingshem, psykatriträffar osv? 
Han tyckte att vi måste ju få prata med henne om det! Men personalen har sagt att vi inte ska det, att hon mår sämre av det och det är ju uppenbart att det är så. 
Just nu känner jag mig som en stor skit och kommer att hålla mig undan E. Jag vill inte vara orsaken till att hon mår sämre! Det har aldrig varit min mening...
Men E skrev till mig att det är inte bara på grund av det som hon mår dåligt. Det förstår jag också men när man är så skör som E och inte kan hantera känslor så blir det galet. Det är något hon måste lära sig att kunna hantera. Att kunna bli ledsen, arg och frustrerad utan att få ångest och vilja skada sig. Jag undrar så vad det är som gjorde att E började med att skära sig från allra första början? Vad som fick henne att testa och gå över gränsen? Läste hon på internet om flickor som skar sig, hörde hon talas om det i skolan, var det någon hon kände som gjorde det och berättade att ångesten lättade om man skar sig....var fan fick hon reda på det och hur kunde hon ens prova. Hon som är så rädd för sprutor och blod! Skär man sig så blir det ju verkligen blod....

Sitter här och gråter av allting som är! Det gör väldigt väldigt ont att det ska vara så här.


När någon inte vill

För några dagar sedan skrevs vår flicka ut igen och peppar peppar jag hoppas att hon kan vara hemma tills hon åker till mig om en vecka. Sed...