fredag 15 november 2013

Att leva i rädsla

Jag slängde i väg ett sms till mina döttrar i morse för att varna dem för ishalkan som råder denna morgon. Åtminstone här utanför är det glashalt och jag gjorde årets första praktvurpa på väg till brevlådan. Det är som en isbeläggning på plattorna men lite bättre på gatorna. Kör ändå med Ice Bugs under promenaderna när det är så halkigt förutom då jag gick till brevlådan. Lite öm här och där blev jag allt!
Fick svar från J men E har ännu inte svarat och då provade jag att ringa henne men kom bara till svararen. Genast så blir jag orolig att något har hänt henne och jag sade till sambon att den rädslan får jag nog leva med till dess E mår bra. 
Det är ju så att ingen ringer oss föräldrar om hon åker in på psyket som exempel. Det har vi fått erfara tidigare! Endast om E själv säger att det är okey att de gör det så kan de höra av sig. 

Snart är det dags att bege sig till tandläkaren! Lite pirrigt är det i maggropen men jag hoppas och tror att slutresultatet ska bli bra. Sambon åker till Stockholm över helgen så jag blir mol allena med hundarna. Det ska väl gå det med! I morgon vankas ju middag på stan med bästa M. 

 

När någon inte vill

För några dagar sedan skrevs vår flicka ut igen och peppar peppar jag hoppas att hon kan vara hemma tills hon åker till mig om en vecka. Sed...