måndag 11 november 2013

Kammarrätten

E fick komma hem igen i eftermiddag och jag och A åkte dit så att hon fick skriva under papperet som Kammarrätten ska ha in. Nu är det postat och klart!
Jag talade med enhetschefen på boendet i dag och fick förklarat varför personalen inte ska prata med oss föräldrar. Vi pratade även om att inte blanda in E mer i det här med soc, snack med psykiatrin, behandlingshems prat osv. Allt för att hon ska få lugn och ro nu och förhoppningsvis börja på må bättre, kunna jobba.... Chefen jobbar på från sitt håll och försöker nå socialsekreteraren och vi föräldrar jobbar på från vårt håll för att det ska bli så bra som möjligt för E. Det var ett förslag från enhetschefen! Jag berättade att jag känner mig illa omtyckt av personalen på boendet men hon sade att det skulle jag inte känna. Men så är det i alla fall!

Hur som helst så fick jag hålla i Es lilla dvärghamster som hon skaffade i går. Så liten så liten men ack så söt! Det där är bra för E att ha att pyssla med och ösa kärlek över. 

Den andra dottern köpte en hamster i lördags till sig och flickan men natten mot i dag rymde den lilla rackaren ur buren trots att luckan var stängd och allt. Jag for dit och letade i morse i över en timme och letade under kyl, frys, bakom spis, bakom soffa, byråer, i barnbarnets rum bland leksaker, i badrum osv osv osv. Men hamstern var spårlöst borta! Så i eftermiddags for dottern och köpte dem ett marsvin i stället. 
Gissa vad som dök upp bakom spisen en stund senare - en lite medtagen hamster som verkar ha något fel på det ena ögat som är som ihop berättade dottern. Så i morgon ska de tillbaka med hamstern och buren till stället som de köpte dem på. De måste fråga vad som är fel på hamsterns öga och byta bur för den går ju inte att ha. 
Nu har de alltså både en hamster och ett marsvin! 

Jag satt i förmiddags i badet och grät floder av sorg över allting. Jag kände verkligen en uppgivenhet och en enormt tung känsla inom mig. En sådan där känsla av att nu ger jag upp allting och vill inte vara med här mer. Men nu känns det bättre även om jag fortfarande känner mig trött och ledsen. Det gör nog bara gott att gråta ibland! Man är inte hur stark som helst och jag är inte mer än människa. 
Under eftermiddagen for vi med Baltazar till veterinären för att han skulle sövas och skrapa tänder. Medan han var där så for vi till As föräldrar och käkade middag. Det blev en trevlig afton hos dem! 
Baltazar är så fin nu i munnen men lite spak fortfarande och medan jag sitter här och skriver så har han faktiskt vandrat över mina fötter medan han kissade på sig. Jag märkte att det luktade fränt och såg en sträng av kiss från buren över mattan, över mina fötter och på golvet. Det verkar som att han inte märkte själv att han kissade! 

Fick precis ett sms ifrån J som berättade att deras marsvin ska heta Doris. Haha gulligt namn på ett marsvin! Det hette gammelfaster i familjen.


 

Long time no see

Den här sommaren har rusat i väg och nu sitter jag här medan hösten gör sig påmind. Har haft en underbar sommar kan jag säga och vistelsen i...