fredag 29 november 2013

Leukemi

En ungdomskamrat till mig som jag inte träffar så ofta längre men som finns där ibland i mina tankar har ett gäng underbara barn. Nu har den ena sonen som är åtta år fått akut leukemi och jag lider så med dem i det jobbiga som de står inför. Behandlingar, rädsla och helvete!
Tack och lov så är överlevnaden ganska så stor nu för tiden så det där ska säkert gå bra trots att det var en aggressiv sort. 
Vem som helst kan drabbas och det är det otäcka med cancer! Tankarna går till er min fina vän <3!

Tänk vad fina människor det finns! När det uppdagades att pappa saknade sömntabletter och att E inte fick ge en till honom, så erbjöd sig två av mina vänner att dela med sig av sina eftersom de båda två tar samma sort som både E och min pappa. Ifall han inte skulle få något utskrivet i dag men nu löste det sig och han hämtade i dag ut sina sömntabletter för flera månader framöver. 
Mamma åt också den sorten då hon mådde som sämst efter sitt cancerbesked men hon tyckte inte om känslan i kroppen och huvudet när hon hade tagit dem och höll på att somna. Jag måste säga att jag förstår henne och jag tror inte att jag heller skulle klara av att ta en sömntablett och kanske riskera att känna så där att man inte har kontroll över sig själv. 
Mamma har ont igen i magen och ska röntga sig i nästa vecka för att kontrollera så att cancern inte har kommit tillbaka någon annanstans än i lungorna. Hon har två tumörer i dem! Men de gör som ingen skada än så länge....

Så faktum är att jag har båda föräldrarna sjuka i cancer om än mamma har mått bättre en tid. Så har jag då också E sitt självskadebeteende. Gissa om det har varit tufft med all oro! Jag tackar min stjärna att jag är så stark som jag är och för att jag har både goda vänner och en fin sambo som finns där för mig. 

Vicky skrek som en stucken gris när veterinären grejade i hennes rumpa,  så att A rent av höll för öronen. Jag hade också lust till det men jag höll ju i jycken som var helt galen och samtidigt som hon skrek så skulle hon huggas. Något hon aldrig annars gör! Men smärtan var för jobbig för henne. 
Nu ska hon äta antibiotika i tio dagar! Hoppas att ingen fler åker på det där eländet med analsäckarna för det är inte så roligt för hunden. 

I kväll är jag solokvistare och har ätit en god morotssoppa som jag bara måste dela med mig av via recept: 
1 lök
1 - 2 vitlöksklyftor
en bit ingefära
fem morötter
1 röd chili
2 msk koncentrerad grönsaksfond
cocos cream eller cocos mjölk men creamen är godast
8 dl vatten
1 lime, pressad
salt och svartpeppar

Skala och skiva morötterna
hacka lök, vitlök och ingefära
fräs i oljan.
Pressa ned limesaften, dutta i buljongen och salta samt peppra och i med cocos - creamen samt vattnet. Koka upp och låt sedan puttra till dess morötterna har mjuknat. Mixa sedan soppan slät!
Bon appetit!

När någon inte vill

För några dagar sedan skrevs vår flicka ut igen och peppar peppar jag hoppas att hon kan vara hemma tills hon åker till mig om en vecka. Sed...