torsdag 7 november 2013

Självskadebeteende

TV 4 inslaget om vår kamp för E




Somnade sent som attan i går kväll och vaknade tjugo i fem i morse av att vår ena hund skällde. Sedan var det stört omöjligt att somna om så här sitter jag och skriver lite med en kopp the bredvid mig. Jag är öm i magen i dag som att jag skulle ha gått en rond i går och det har jag ju i och för sig gjort. 
Jag låg och tänkte på det här med avslaget från Kammarrätten och en eventuell överklagan. Det känns just nu så fruktansvärt tröstlöst att få till någon hjälp för E. Verkligen botten!

Jag skulle vilja säga till min dotter att nu tar du förbanne mig och skärper till dig, sluta tänk att du inte vill leva och sluta upp med att skada dig. Men jag vet ju längst innerst inne att så enkelt är det inte för henne att bara sluta så där. Man kan tycka att det bara är att bestämma sig men det är visst inte bara det. Det är så här det kan kännas när allting annat liksom står stilla runt omkring en och E någonstans måste ta tag i sitt liv själv. Eftersom ingen annan tycks göra det!

Det ska bli intressant att se vad kvinnan på psykatrin har att komma med. Jag tippar på att det blir något i stil med: Jag har pratat med läkaren som E träffade och han bedömer att E inte är i behov av vård på ett behandlingshem bla bla bla....
Hoppas att jag har fel och att de i stället säger att eftersom nu kommunen inte vill hjälpa er dotter att bli frisk så ska vi göra allt i vår makt för att hon ska få hjälp att bli ångesfri och självskadefri. Men när man som jag har kämpat i flera månaders tid utan att ett skit händer annat än att det blir avslag och nekande till höger och vänster så tappar man till slut hoppet. Jag har nog gjort det nu slutligen! Helt tömd på energi! 

Snart ska jag i väg och hjälpa mina föräldrar med handlingen och eventuellt städ men sedan blir det att ta en tupplur. Måste försöka ta igen lite sömn innan jag blir en zombie.








Long time no see

Den här sommaren har rusat i väg och nu sitter jag här medan hösten gör sig påmind. Har haft en underbar sommar kan jag säga och vistelsen i...