måndag 17 mars 2014

Full huggning

I går kväll blev det ganska så kallt med sina nästan åtta minus här i byn så jag funderade på om jag skulle kunna eller vilja ge mig ut och jogga i dag. 
Men nu är det bara två minus ute så efter att jag hade klippt klorna på hundarna och tagit bort tovor, så gav jag mig faktiskt ut på en runda. Det är så skönt efteråt! 
Just nu singlar det ned några snöflingor allt medan solen försöker titta fram mellan molnen. 

För precis en vecka sedan mailade jag till Råd och Stöd angående E och hennes kommande utredningar. Kollade precis min mail och ännu har jag inte fått något svar. Lite konstigt kan man ju tycka!
Kanske de helt enkelt väntar in svaret från ögonmottagningen innan de kontaktar mig, vad vet jag.

E har nu fått kontakt med tjejen som har mailat mig tidigare och jag tror faktiskt att det kan vara bra för E att prata lite med henne. Dels får hon höra hur hon har upplevt det och hur hon har haft det, samt säkert också ta del av hur det är på Lenagården.

J har varit skadefri i 1,5 år och det ska hon ha en stor eloge för!! Det är jättestarkt gjort efter så många år som självdestruktiv. Att vara självdestruktiv är ju som att vara en slags missbrukare, då det blir till ett beroende att skära sig. De kan inte sluta fastän de vill! 

I morgon kommer nog mitt barnbarn hit för att sova över. Jag frågade i går om jag kan få låna henne över natten, men i dag känner jag mig lite lite förkyld. I alla fall som att något är på gång, så om det blir värre får vi nog skjuta på besöket.

Flickan har fortfarande inte träffat sin plastpappa sedan sju veckor tillbaka. Det där är nog ett avslutat kapitel är jag rädd för. Han gjorde sig onåbar och min dotter har inte fått svar av honom, varken via sms eller telefon fastän hon har försökt att nå honom flera gånger! 

Jag säger än en gång att det förvånar mig eftersom han så tydligt visade att han älskade mitt barnbarn, som om hon vore hans egen dotter. Han var ju med redan då hon låg i min dotters mage och han grät under förlossningen och har följt henne i nästan fyra år. 
Jag kan inte förstå hur man kan knäppa av känslor på det där sättet från ena dagen till nästa och bara bryta med någon som man håller kär.






 
 

När någon inte vill

För några dagar sedan skrevs vår flicka ut igen och peppar peppar jag hoppas att hon kan vara hemma tills hon åker till mig om en vecka. Sed...