onsdag 28 maj 2014

Min fina flicka

E är kvar på psykiatrin och mår inte speciellt bra, men hon är en sann kämpe. 
Läkaren hon talade med i dag berättade att de funderade på att ge henne permis till fredagen. 
Men E mår för dåligt för att ha någon permission och det är himla bra att hon själv känner det och kan säga ifrån.

Tänk om de än en gång skickar hem henne för tidigt och hon gör något dumt med sig själv.
Det är ju det hon är rädd för och när hon har den självinsikten att känna att hon inte är redo för att gå på permis, så visar det som sagt var på en kämpaglöd hos henne. 
Det visar på att hon inte vill skära sig och att hon inte vill riskera att göra ett nytt självmordsförsök. 

För det var precis det som hände i april och maj förra året! Gång efter en annan skrevs hon ut för tidigt från psykiatrin och gång efter en annan skadade hon sig ytterst allvarligt med skärsår där hon skar igenom nerver och artärer och gång efter en annan överdoserade hon olika preparat. Allt för att slippa må dåligt!

De flesta som skadar sig vill egentligen inte dö men de vill inte heller leva med ångest och svårigheterna att sluta vara självdestruktiv. När ångesten blir övermäktig och tankarna fullständigt snurriga - då orkar inte E och det kan jag verkligen förstå! 

Men jag är så stolt över henne! Stolt över att hon är en fighter och kan säga ifrån till läkaren att hon inte är redo att ha någon permission. Samtidigt som mitt hjärta brister av att veta att min älskade flicka sitter instängd på en psykiatrisk avdelning på grund av sitt självskadebeteende och den förbannade ångesten, som hon har. 

Kunde någon hjälpa henne att slutgiltigt bli kvitt det här så vore ingen gladare än jag och E. 
Så många år som hon har haft sitt självskadebeteende och så många år med ångesten som styr hela hennes liv när den är som värst. 

Jag lovade E att påminna henne inför nästa träff med läkaren på fredag att hon ska tala med honom / henne om medicineringen och alternativ. 

Har omväxlande promenerat och sprungit en mil i dag på förmiddagen för att sedan bege mig till föräldrarna och städa hos dem. 
Snart kommer lillan för att sova över då hennes mamma måste plugga inför tentor och dagis är stängt i morgon och på fredag.

Till er alla läsare: Bär nedanstående ord med er!




Long time no see

Den här sommaren har rusat i väg och nu sitter jag här medan hösten gör sig påmind. Har haft en underbar sommar kan jag säga och vistelsen i...