fredag 27 juni 2014

Lasarettet

Mamma ringde i morse och berättade att i natt klockan 03 hade hon känt att det inte längre höll att vara hemma. Hon hade så svåra smärtor trots det snabbverkande morfinet hon tar. 
De fick helt enkelt hämta in henne till sjukhuset!

Jag vaknade vid femsnåret i morse av någon anledning och kunde sedan inte somna om. Kände att något hade hänt och mina farhågor besannades då mamma ringde.
Det är så sorgligt för hon ville verkligen inte läggas in utan ville stanna kvar i stugan och i det lugn som råder där ute. 

Jag brast i gråt efter vårt samtal och i morse när jag vaknade så tidigt så låg jag i min säng och tänkte på mamma. Jag tänkte på att hennes smärtor kommer att förvärras ytterligare, att hennes mående kommer att försämras ännu mer och att till slut så kan hon kanske inte alls vara hemma. 

Det är hemskt att se och höra hennes plågor och jag vill inte att hon lider så här. Cancer är en plågsam sjukdom!
Vi får se hur länge hon blir kvar på sjukhuset men jag hoppas att de kan hjälpa henne på något sätt och att hon kan komma hem snart.

Läste i går en artikel som jag delar med mig av:
http://www.patienttorget.se/helt-nytt-s%C3%A4tt-att-behandla-cancer 

Bjuder på en bild av morgonens promenad där min egen " kennelflicka " går med Daisy ;-)

Nu är det bara nitton dagar kvar till Turkietresan! Jag längtar vansinnigt mycket men är samtidigt orolig över att lämna allting här hemma. Det känns som att vad som helst kan hända nu!

http://www.ving.se/turkiet/side/sunconnect-side-resort/bilder
 



Long time no see

Den här sommaren har rusat i väg och nu sitter jag här medan hösten gör sig påmind. Har haft en underbar sommar kan jag säga och vistelsen i...