torsdag 7 augusti 2014

Begravning

Jag har inte sovit så jättebra i natt dels på grund av oro för E och dels på grund av vad som komma skall i dag.
Känner mig lite upp och nedhängd men solen skiner och As mamma skrev något fint som jag tänker bära med mig i dag: Tänk på att det bara är skalet som ligger i kistan, mamma finns runt omkring dig och hon vill inte att du ska vara ledsen. Styrkekramar till er alla, skratta med mamma hon vill det.

Vår dagstidning hade i dag lagt in minnestexten jag skickade in. Men vilka klantskallar! De hade korrigerat min text och det säger jag väl inget om men då ska de förbanne mig göra det rätt. 
De lade in sörjts ( ser ni felet?!! ) vilket jag inte ens hade skrivit i min text och de lade in att mamma blev åttio år fast jag redan hade skrivit ut det längst ned i texten. 

Nu är jag en pedant ända ut i fingerspetsarna och sådant här kan reta gallfeber på mig när jag själv uttrycker mig hyfsat bra i text och tal och väldigt sällan gör egna stavfel.

Nåja! Texten är inlagd och det är väl det viktigaste! Min mamma är nog nöjd ändå eller vad tror ni ;-)
Här kan ni i alla fall läsa den i min egen korrigering!

Under en av sommarens varmaste dagar somnade min mamma efter en lång sjukdomstid in i närvaro av sina älskade barnbarn, allt medan de pratade med sin mormor, höll hennes händer och gav henne ett fint och värdigt avslut. Hon sörjs närmast av sin man, sina barn, barnbarn och barnbarnsbarn.
Mamma föddes i Lycksele som näst yngst av fyra syskon där hon bodde fram till dess att hon träffade sin blivande make och där efter flyttade med honom till Skellefteå för att efter några år låta flyttlasset gå vidare till Umeå.
Mamma jobbade under flera år som frisör men när hon fick ryggproblem sålde hon salongen och utbildade sig sedan till förskolelärare. Ett yrke som hon älskade. Mamma kom att bli väldigt populär bland både barn och föräldrar och var otroligt påhittig och kreativ.
Många Waldorfdockor skapades av mamma, kläder syddes till barnbarnen, tröjor och koftor stickades och tavlor målades. Inget tycktes omöjligt för mamma och många är de som har fått ta del av hennes alster genom åren.
När barnbarnen föddes var lyckan stor hos mamma. Hon gav av sig själv genom åren och fanns alltid där när helst jag behövde hennes hjälp med flickorna under deras uppväxt.
I slutet på juni blev mamma sämre och lades efter en tid in på Axlagården i Umeå. Där fick hon den bästa vård som går att uppbringa, men mamma försämrades fort och den 18 juli gav hennes kropp upp i en ålder av åttio år. Till min och allas stora sorg.
Livet blir aldrig mer detsamma!



När någon inte vill

För några dagar sedan skrevs vår flicka ut igen och peppar peppar jag hoppas att hon kan vara hemma tills hon åker till mig om en vecka. Sed...