fredag 22 augusti 2014

Fem veckor av saknad

I dag är det fem veckor sedan mamma dog och saknaden är enorm. Som vågor kommer sorgen över mig och tomheten i bröstet gör sig påmind. 

Jag kan fortfarande inte förstå att det gick så fort från det att hon blev inlagd på lasarettet till det att hon somnade in. Tre veckor och en dag!! 
Men hennes njure var ju så dålig och benen var så svullna av dels cancern i lymfkörtlarna.
Det som har hjälpt mig igenom de här fem veckorna är mina långa promenader där jag har gråtit och ventilerat mina tankar. All tid som jag dessutom har tillbringat vid datorn planerande vår resa till Thailand har även det hjälpt mig att inte klappa ihop av sorg. Jag har helt enkelt fått annat att tänka på och se fram mot. Det är samma för min bror berättade han.

E kommer hit i dag! Det blir nog bara att greja på med hennes ekonomi och gå igenom det där och sedan far hon förmodligen hem igen. Min bror kunde skjutsa henne! Jag är glad över att hon har varit hemma i sitt eget boende nu i en vecka och inte har behövt läggas in. En dag i taget! Vet fortfarande inte vad för medicin hon äter och är förvånad över hennes reaktion på att inte vilja berätta. 

Hon har tidigare varit så öppen gentemot mig i det där och då har hon ätit olika sorter under många år. Orkar hur som helst inte bry mig just nu utan gläds åt att hon är hemma, som sagt var.

Hennes syster och mitt barnbarn har skaffat sig en liten söt kattunge. I går var de och hämtade kisse! Bättre det än med smådjur som bara dör om de tex inte får i sig tillräckligt med c vitaminer och med en livslängd på inte så många år. 

Mammas favoritlåt:




När någon inte vill

För några dagar sedan skrevs vår flicka ut igen och peppar peppar jag hoppas att hon kan vara hemma tills hon åker till mig om en vecka. Sed...