tisdag 9 september 2014

Valtider

Det är ju valtider och med det så överröstar partierna varandra med olika löften om än det ena än det andra. 
De flesta av dem vill bland annat se en förbättrad psykiatrivård och visst låter det väl bra?! Men de är duktiga på att lova runt och hålla tunt.

Jag läste härom dagen en annan blogg som en ung flicka med anorexi skriver och hon har inte tänkt att rösta. Varför skulle hon när politikerna ändå inte är till hjälp och förändrar psykiatrivården. Så skrev hon och jag förstår hennes tankegångar. 
De ska bli mycket intressant att se hur det kommer att se ut i framtiden. 

När jag och Es pappa samt syster fajtades med socialtjänsten om att E skulle få vård via dem genom att åka till Lenagården ( behandlingshem ) så blev det som ni läsare vet kalla handen direkt. 

Efter en del turer så fick vi rätt i Förvaltningsrätten men socialnämnden där det sitter trevliga ( NOT ) politiska damer ( vill gärna kalla dem något annat ) på sina poster överklagade beslutet till Kammarrätten. Där blev det stopp! Ingen vård till vår dotter!

De sitter där och bestämmer över familjer som går igenom ett helvete över att en familjemedlem är sjuk , över människor som behöver vård för att kunna leva ett drägligt liv och nekar en ung flicka att få fara till ett ställe där hon hade stora möjligheter att bli frisk.
Inte bara hon nekas förresten....flera hundra unga människor med ett självskadebeteende får inte vård genom socialtjänsten.
Något som den socialsekreterare vi träffade berättade för oss.


Vi inom 12 Septemberrörelsen har alla erfarenheter av psykiatrivård i Sverige. På ett eller ett annat sätt!
Den måste förändras och förbättras, socialtjänsten måste också den förbättras och tillåtas ge vård åt dessa ungdomar, unga vuxna och för all del kanske även äldre som har ett självskadebeteende. 

Det ska finnas valmöjligheter där både socialtjänsten och landstinget kan gå in och ordna med behandling.
Det ska inte behöva bli som i vår dotters fall att hon bollas mellan socialtjänsten och landstinget därför att ingen vill ta det ekonomiska ansvaret att betala för en vistelse på ett behandlingshem.


Till slut så fick ju E komma till Vågen i stan. Hon trivs bra där men det är för lite vård anser vi inom familjen. Ett par timmar per vecka är på tok för lite. Hon borde få bo på ett behandlingshem i en annan stad för att bryta detta mönster, för att starta om på nytt och för att få en riktigt bra vård av professionella som verkligen kan den här biten. 

Nu säger jag inte att de inte kan detta på Vågen för det vet jag att de kan. Men jag säger att det inte räcker till! 

Det har väl denna sommar varit nog med bevis för då vår älskade dotter har tillbringat större delen inom en sluten psykiatrisk avdelning på sjukhuset.

Vi hoppas verkligen att det kommer att ske förändringar inom psykiatrivården men för att det ska göra det så måste vi alla tillsammans kämpa för det. 

Där är manifestationen som kommer att gå av stapeln på fredag den 12 September en del av vår kamp. 
Vi hoppas att så många som möjligt tar chansen att komma. Även de som anser att det inte är en viktig fråga eller de som tänker att det angår inte dem.

Grejen är att vem som helst kan drabbas av psykisk ohälsa. Du, din syster, din bror, din mor och din far, din granne, din kompis, din kompis bror och din kompis syster....listan kan göras lång på vilka som kan få ångest, depressioner och andra psykiatriska problem.

DÄRFÖR ANGÅR DETTA OSS ALLA!!












När någon inte vill

För några dagar sedan skrevs vår flicka ut igen och peppar peppar jag hoppas att hon kan vara hemma tills hon åker till mig om en vecka. Sed...