torsdag 6 november 2014

Förbannad

Nu måste jag erkänna att jag känner mig redigt förbannad. Människan på psykiatrin, det vill säga verksamhetschefen svarar inte på mail, ej heller på telefonen och det går inte att lämna ett meddelande.

Hon har inte samtyckt till en träff trots påtryckningar och nu är jag less på detta spektakel. Det går jävligt bra att sitta på sina höga hästar och låtsas vara så förstående och sedan inte vilja träffas. Så tolkar åtminstone vi det hela! 
Es pappa skulle försöka ännu en gång med att få tag i kvinnan och han ger sig nog inte i första taget. Lika lite gör jag det för nu är vi mäkta irriterade. 

Hur mötet gick i dag har vi ännu inte fått veta men det kommer kanske lite information framöver. Inte för att jag tror något på det, inte för att jag tror på några som helst förändringar och inte för att jag tror på att de skulle lyssna på vad vi föräldrar tycker. 

De kommer att låta tiden gå och köra sitt race med att prova olika starka mediciner, schemalagda dagar där det timme för timme är upplagd vad E ska göra och när hon mår dåligt så ringer de snuten så åker hon in på ett LPT. Såvida hon inte lägger in sig frivilligt!

De vill naturligtvis lika väl som oss att hon ska bli frisk och få må bra, men det fungerar ju uppenbarligen inte med deras sätt.

Att sedan åren går gör väl ingenting..... ( OBS ironi )







När någon inte vill

För några dagar sedan skrevs vår flicka ut igen och peppar peppar jag hoppas att hon kan vara hemma tills hon åker till mig om en vecka. Sed...