lördag 8 november 2014

Framsteg

Jag var förbi pappa i morse och det första jag fick se var att det låg en hög med sönderrivna tidningar och plastpåsar på golvet i hans rum. 
Då visade det sig att det hade hänt en olycka! Jag vet inte om det var på väg till toaletten eller vad som egentligen hade hänt. Men han hade i sina tafatta försök att torka upp det värsta slängt ut skräpet på golvet.

Jag drog på mig gummihandskarna och skurade rent golvet samt gjorde honom en frukost innan jag begav mig hem igen. Han hade sovit bra i natt och verkade piggare! I morgon ska vi käka middag hos pappa eftersom det är farsdag. Jag fixar käket och brorsan tårtan!


Min fina fina flicka smsade mig i dag och berättade att hon hade givit bort ett skärverktyg till sin samtalskontakt tidigare i veckan INNAN hon gjorde sig illa. 

Det var jävligt svårt och jobbigt som hon bokstavligen skrev men hon gjorde det och vill att jag skulle veta att det inte bara är tråkigt utan att det händer bra saker också. 

Sakta men säkert går det framåt och det kommer baksteg men det går. Så beskrev hon det hela och jag blir gråtfärdig bara av att sitta här och skriva om det.
Förstår ni vilken resa hon gör.... 
Vilken kamp hon för....

Jag är sjukt stolt över att hon kämpar trots allt och kunde ge bort ett skärverktyg av sig själv. Jag önskar bara att även tänket på att inte vilja leva kunde avta och försvinna.  

E har för övrigt varit här nu! Fick sig en behandling och sedan for vi på en restaurang och hämtade käk som hon fick ta med sig hem. 

Jag vann ju en himla massa choklad för ett tag sedan och E var snabb på att norpa en kaka och ta med sig. Hon hade kunnat få med sig hela stora asken om så vore - bara hon få må bra och känna sig glad! Jag älskar henne så otroligt mycket och kan gå på glödande kol för hennes skull. 

Mitt ljuvliga barnbarn är här för att sova över och efter en trevlig dag ( fast med lite trots och grinighet ) med mys i soffan och god natt saga så ligger hon nu i sin säng.Jag hörde för en stund sedan hur hon låg och låtsades läsa i en saga högt och ljudligt. Men förhoppningsvis så har hon nu somnat!


Bjuder på en bild på den yngsta i flocken som verkligen gillar att äta sin mat i mina skor. Vare sig det är foppatofflor eller gympaskor så ska maten vandra från skålen till dojjorna vidare till munnen. Han gör det då omständigt för sig men jag antar att han gillar min tåbira ;-)




Long time no see

Den här sommaren har rusat i väg och nu sitter jag här medan hösten gör sig påmind. Har haft en underbar sommar kan jag säga och vistelsen i...