torsdag 13 november 2014

Allt kommer att bli bra mamma

Pappa bad mig att kolla ut en gravsten på internet och nu har jag nog funnit något som kan vara fint. Får väl se vad han själv tycker om den och min bror också förstås. En grå sten med fåglar som sitter på en gren, stil upphöjd och inte så vräkig gravsten. 

Mamma värnade om djurlivet och matade både fåglar och ekorrar året om. I stugan blev ekorrarna så tama att det till och med skuttade in en i hallen en dag. Jag älskade mamma för hennes stora hjärta, hennes sätt att måna om alla och se till att alla hade det bra.

När jag satte in dödsannonsen i vår dagstidning så valde jag en dikt som passade och som var mamma ända ut i fingerspetsarna. Den löd så här för er som inte har läst tidigare inlägg: 

Frid susar träden kring stugan du älskat
Farväl bugar blommorna Du vårdat så
ömt.
Tack viskar fågeln som var morgon Dig hälsat
Tyst sjunger vinden,
Vila i frid

Jag vet ju nu då som sagt var hur mycket hon tyckte om fåglarna, dess kvitter och hur hon gladdes åt att se dem där de flög eller där de satt och åt av den fågelmat hon gav dem. Därför tycker jag att det liksom dikten här ovan känns naturligt med att ta en utsmyckning av ett par fåglar sittandes på en kvist. 
Det tror jag att mamma skulle ha gillat!

Till dig mamma som jag hoppas att jag återser en dag! Tack för att du fanns där för mig, ALLTID! 




Long time no see

Den här sommaren har rusat i väg och nu sitter jag här medan hösten gör sig påmind. Har haft en underbar sommar kan jag säga och vistelsen i...