lördag 29 november 2014

Samtal från hospice hemmet!

En sköterska från det hospice hemmet som pappa är på ringde mig. Hon ville varsko om att pappa har blivit väldigt förvirrad under de senaste dagarna. Han ligger och ropar efter mamma och sover mycket berättade hon. 

Vi har ju märkt att det inte är bra med honom och i går verkade det som att han inte kom ihåg vem jag är då min bror nämnde mitt namn i telefonen och sade att jag skulle hälsa på pappa i dag. 

Sköterskan garanterade att han inte kommer att bli hemskickad som vi har varit rädda för. Hon kunde inte förklara varför han har blivit så mycket sämre så fort men sade att en flytt som denna kan påverka. Han får inte så mycket morfin så att det skulle vara orsaken till hans förvirring. Hon frågade om hans höger arm som inte är riktigt som den ska och undrade om vi visste vad som har hänt med den. 

Pappa nämnde armen i måndags då jag var där och sade att den inte riktigt ville hänga med i rörelserna. Personalen har kollat honom för stroke men ser inga tecken på att det är orsaken. 

Vi får nog ställa in oss på att det kan gå fort nu för pappa. Jag ringde min faster och berättade detta och hon och min andra faster skulle försöka att få en lucka så att de kan hälsa på honom. Men de bor en bit bort!

Jag har haft en helvetes natt med värsta tjocka slemmet i bröstkorgen som jag inte har fått upp. Det blev lite av en panik känsla av att det blev för trångt att andas. Är fortfarande hes och hostig men anar en förbättring. Ser fram mot att tillfriskna och kunna börja gå igen på mina långa promenader. Men tänk vad fort man tappar kondisen! En km i dag och jag blev anfådd och trött i benen...




När någon inte vill

För några dagar sedan skrevs vår flicka ut igen och peppar peppar jag hoppas att hon kan vara hemma tills hon åker till mig om en vecka. Sed...