måndag 5 januari 2015

Koh Samet

Jag hinner knappt med att skriva här ute då dagarna är fyllda av strandlivet och när jag är åter på guesthouse så blir det middag och tidigt i säng.
Trivs förträffligt i Thailand med klimatet, den goda maten och det så gott som alltid vänliga folket. Vill inte åka hem!

Denna resa har för mig verkligen varit nödvändig på alla sätt och vis där jag i kombination med att bearbeta den sorg som jag har burit på i snart ett halvt år även har tagit ett steg närmare ett livsavgörande beslut. Ett beslut och ett val som jag önskar att jag hade sluppit men som blir till ett måste efter mina föräldrars död.

Jag har även fått distans till min dotters psykiska problem under de här veckorna. Naturligtvis så bär jag alltid med mig oron och sorgen över att det barn som jag ville allt gott i livet oftast mår väldigt dåligt och dagligen kämpar. Men det är lättare att lägga den biten åt sidan när jag befinner mig på resande fot.

Dock så återvänder jag om en vecka till verkligheten och det med besked därför att redan dagen efter min hemkomst, så ska jag bege mig till mina föräldrars hus och fortsätta rensa samt städa inför den kommande husvisningen.

I morgon ska vi åka till Ban Phe och sedan ta en färja över till Koh Samet. Ska bli underbart eftersom ön sägs vara fantastisk med bland annat sina alla kritvita stränder.

E har mått rätt så bra nu en längre tid och har inte varit inlagd på flera veckor. Gissa om det gör mig glad att höra! I morgon fyller förresten hon och hennes tvillingsyster 24 år. Ett stort grattis i förskott till dem!

Long time no see

Den här sommaren har rusat i väg och nu sitter jag här medan hösten gör sig påmind. Har haft en underbar sommar kan jag säga och vistelsen i...