söndag 18 januari 2015

Sex månader!

I dag är det ett halvår sedan mamma dog! Vem kunde väl ana att jag den 18 januari 2015 skulle sitta här i min soffa och känna mig så ledsen som jag gör över att ha mist båda mina föräldrar det sista halvåret.

Jag är även ledsen över att Cindy är dålig och jag våndas över beslutet som jag nu måste fatta angående stugan och lägenheten som jag bor i. Vi ska i dag rensa i mina föräldrars hus och åker där efter ut till stugan för att rensa lite där med. Då får jag känna efter hur det känns angående stugan. 

Helst så hade jag ju velat behålla både den och min fina lägenhet men det går bara inte rent ekonomiskt runt att göra så. Stugan är för mig mitt paradis där jag känner mig lugn och tillfreds men det är mycket jobb med den som ligger tre mil ifrån stan och ganska ensligt om man är själv där ute. Å andra sidan så har jag havet och naturen just utanför stugan, kakelugn, kamin, bastu och badtunna att koppla av med. 

Lägenheten däremot ligger bra till och det är fort gjort att ta en buss ned på stan, bakgården är fin och insynsskyddad ganska så bra, det är inte så mycket jobb med lägenheten som är som ett parhus och jag har grannar till höger och vänster och runt omkring. Vad det gäller grannar så är det väl både en fördel och en nackdel. Men är man ensam så är det nog ganska skönt med folk omkring sig.

Jag känner mig kluven i mycket nu och ganska deprimerad om jag ska vara ärlig. Allting kommer förr eller senare i kapp en. Pappas död har jag inte riktigt bearbetat ännu utan jag gick ju omkring som en zombie. Åtminstone så kände jag mig avtrubbad på något sätt. Men på sistone så har jag tänkt mycket på både honom och mamma och där igenom sörjt en hel del. 


När någon inte vill

För några dagar sedan skrevs vår flicka ut igen och peppar peppar jag hoppas att hon kan vara hemma tills hon åker till mig om en vecka. Sed...