måndag 16 februari 2015

Saknad!

De senaste nätterna har jag drömt om min pappa och har vaknat med hjärtklappning. Sorgen efter honom och mamma är fortfarande stor och det går inte en dag utan att jag tänker på dem. Jag önskar ibland mer än någonsin att de fortfarande var i livet. Som till exempel i fredags när det blev översvämning i badrummet. 

Pappa hade en sådan kunskap och sådan pondus och styrka. Ringde han någon och ville ha något åtgärdat så blev det också så. Ingen gick emot hans vilja och ord! 
Skulle han ha ringt föreningen och sagt att nu är det så här och nu får ni se till att detta åtgärdas på bästa sätt utan att min dotter ska betala. 

Ja då hade det ganska så säkert blivit så! 

Han var väldigt bossig men på ett bra sätt och med många många år bakom sig som chef, så var det kanske inte så konstigt. Ingen körde över honom om jag säger så!

Jag kan känna att det har blivit många motgångar och många sorgliga händelser på en kort tid och dem påverkar mig inte så bra. Först mammas död, sedan pappas död, Cindys bortgång, vattenläckan och sist men inte minst ett visst strul med lägenhetsköpet i Thailand. I fredags skulle det sista betalas och min bror var inne på banken. Ett större lån hade tagits till dess arvet kan plockas ut.

Men så visade det sig att valutan har ändrats och vi helt plötsligt stod där med 70.000 kr för lite. Som tur var så kunde min bror skrapa ihop till den summan på andra sätt. Men med översvämningen och detta så börjar man nästan att fundera på om det var fredagen den 13 som ställde till det. Skämt å sido sådant skrock tror jag inte för fem öre på men det var verkligen otur för oss.

Nedanstående text av Nils Ferlin skickade hospicehemmet till oss efter mammas död. Jag fann det kortet för en tid sedan och tycker att dikten är jättefin.


När någon inte vill

För några dagar sedan skrevs vår flicka ut igen och peppar peppar jag hoppas att hon kan vara hemma tills hon åker till mig om en vecka. Sed...