söndag 31 maj 2015

Mors dag

Under hela min uppväxt har vi firat mors dag med tårta och present men i dag har jag ingen mamma att fira vilket känns både konstigt och sorgligt. Själv blir jag inte firad av mina döttrar men det händer att de skickar ett sms och grattar mig. Mer än så är det dock inte!

I går var det städdag här i området och jag och A hade som uppgift att skura ur i soprummet. Vilket vi gjorde förra året också! Men det går riktigt bra och är ganska snabbt gjort. Samtidigt så får man en chans att umgås lite med grannarna vilket aldrig annars sker. Det grillades på kvällen men vi var bortbjudna på annat håll hos goda vännen M. God mat och trevligt som alltid!

E mår bra fortfarande! Hon kämpar tappert på och äter sina mediciner, går på sitt jobb några timmar två gånger i veckan och i terapi en gång per vecka. Vad det gäller medicinerna så har läkarna plockat bort de värsta tunga sorterna, vilket jag är glad för. Utöver de där tre sorterna så har hon också en sömnmedicin och sina epilepsimediciner. Möjligen så får hon annat också vid behov av sjuksköterskan men i det stora hela så är det nog rätt lugnt på pillerfronten. Att de tog bort Ritalin var väldigt väldigt bra för det syns ju tydligt att E mår bättre efter det.

När jag testade Ritalin för många år sedan så fick jag en hemsk hjärtklappning och valde att sluta med den. Har haft nog med bultande i pumpen genom åren och ville inte behöva uppleva den känslan igen. Nu kan ju det också bero på det lilla hjärtfel jag har förstås. Utredningen pågår fortfarande och är otroligt långsam. I december konstaterades att jag hade detta fel på ett ekg men ännu har inget mer hänt än att avdelningen på sjukhuset har begärt in journalerna från de avlidna i min släkt samt från mina döttrar. Det gjordes i mars! Det är möjligt att inget mer kommer att hända vad det gäller mig och förhoppningsvis så slipper jag äta medicin för detta.

Fann en fin dikt på nätet i går som jag delar med mig! Bjussar även på ett par bilder på det E inhandlade i helgen. Min goa fina flicka som är så väl värd att få må bra och slippa ångesten. Jag vet hur hemskt det är att ha ågren och unnar inte ens min värsta fiende det. Till E och er alla som har ångest och mår dåligt vill jag bara säga att det går att bli frisk. Jag är ett levande bevis på detta! Jag hade en fruktansvärd ångest under många år och gick även jag på mediciner. Jag kunde inte njuta av något runt mig, jag fixade inte att ha en relation och vara normal och jag hade mardrömmar varje natt, jag hade ångest så att jag kräktes och jag kunde nästan inte äta för det var svårt att svälja maten på grund av krampen i halsen.

En dag så bara försvann ångesten! Varför och hur vet jag inte men jag blev sjukskriven på heltid under en lång tid och kanske att det bidrog till att mitt dåliga mående försvann. Men samtidigt så hade jag ju varit sjukskriven tidigare i en lång tid. Hur som helst så mår jag i dag bra och är varje dag tacksam för att slippa ångesten.

Tänkte på mamma och pappa när jag läste texten nedan:






När någon inte vill

För några dagar sedan skrevs vår flicka ut igen och peppar peppar jag hoppas att hon kan vara hemma tills hon åker till mig om en vecka. Sed...