torsdag 9 juli 2015

Avdelningsskifte

E har bytt avdelning nu! Till den hon brukar vara på dels för att dem känner till henne där och dels för att det kom in en ny på den andra avdelningen.

Hon mådde inte alls bra i dag heller förstås annars så skulle E ju inte vara kvar där på sjukhuset. Jag kan bara hoppas att det vänder fort så att hon i alla fall får vara hemma en tid sedan. Jag försöker själv komma på hur jag ska kunna fortsätta att leva med detta, med en dotter som mår så där dåligt utan att själv gå under.

En tanke har varit att helt enkelt fly fältet! Sälja kåken och flytta till utlandet för gott eller åtminstone för en lång tid framöver. Jag förstår att man inte kan fly från problem och svårigheter utan att dem bär man med sig var man än är. Men jag skulle behöva distans till det här!
Därför att jag kan ändå inte ändra på historien, jag kan inte ändra på min dotter lika lite som jag kan ändra på boendets personal, personalens chef, vågens personal med samtalskontakten och expertis det vill säga förmodligen läkaren på vågen och deras åsikter. De har gjort klart för oss föräldrar att vi inte kan hoppas på att E någonsin blir frisk från sitt självskadebeteende och sin vansinnigt jobbiga ångest och de suicidtankar som vår dotter alltför ofta har.

En annan tanke har varit att behålla mitt boende här hemma men att ändå köpa något i utlandet. I Spanien och inte i Thailand! Men jag vet inte om jag är beredd att bo själv utomlands på heltid och får nog fortsätta drömma om det tillsvidare.

Jag kan själv inte förstå att inte vår dotter ryter ifrån till de som har med henne att göra i vården. Att hon inte slår näven i bordet och säger till dem att hon VILL ha en bättre vård någonstans. Hon borde våga satsa! Släppa på tryggheten hon har som ändå inte gör henne frisk och satsa på tex Lenagården. Jag är övertygad om att de hade tagit emot henne om bara socialtjänsten eller landstinget hade betalat för den vården som bedrivs där. Men nu är det som det är och vi kan inget göra mer än att pappan och systern talar med E och att pappan också tar kontakt med enhetscheferna.

I dag fick jag brev från vdc! De hade tagit upp min mage på mötet och det blev bestämt att en läkare ska ringa mig den 29 juli för att höra med mig om jag fortfarande har problem. Om jag har det så får jag komma på undersökning den 3 augusti. En rektoskopi skulle då göras! OM jag far vill säga! De senaste dagarna har jag mått bra i magen och inte känt några konstigheter så det är möjligt att jag struntar i det hela. Som sagt....jag är inte den som springer i onödan till läkaren!

Min tand som var inflammerad sedan en lång tid tillbaka och som jag skulle bli tvungen att dra i augusti tycks har blivit helad. På något konstigt sätt så har inflammationen gått bort för jag kan då inte känna någon knöl längre och det gör inte heller ont i tanden eller tandköttet längre. Jag kan borsta hur mycket som helst vilket jag inte har kunnat göra tidigare. Ett mirakel har skett ;-) Inte drar jag tanden nu inte!

Om sex dagar bär det av till Turkiet! Sol, bad, god mat och dryck samt massor av bra bokläsning kommer jag att unna mig. Längtar!!




Long time no see

Den här sommaren har rusat i väg och nu sitter jag här medan hösten gör sig påmind. Har haft en underbar sommar kan jag säga och vistelsen i...