tisdag 7 juli 2015

Tunga känslor

Det är verkligen tungt för E och ja för min egen del också då jag blir oerhört påverkad av allting. Jag har en släng av ågren även jag nu sedan några dagar tillbaka och är galet spänd i musklerna. Förstår ju att det har sina skäl och vet att det ger sig inom sinom tid för min del. Dock inte för min dotter som det verkar som. Hon är ännu inte inlagd men lär nog bli det! Hade vaknat halv fyra i morse och sedan inte kunnat somna om på grund av sitt dåliga mående och visste inte om hon skulle följa med till Skellefteå i dag.

Jag har erbjudit mig att hämta eller åtminstone ordna med hämtning om hon följer med boendet och ändå känner sig så dålig att hon behöver läggas in. Då kör jag henne till psykiatrin och även om jag själv inte tycker om att köra bil så kanske A eller Es pappa kan hämta. Det ska väl alltid ordna sig på något sätt! Men jag tror inte att hon följer med till Skellefteå utan befarar att hon läggs in i stället.

Jag hade en hemsk mardröm om min dotter i natt som sedan avlöste av en annan lika jobbig mardröm men jag kommer inte ihåg dem. Kanske lika så bra det! Jag är ju så rädd att E en dag inte längre ska orka kämpa utan väljer att ta sitt liv och denna rädsla är verkligen fruktansvärd att bära på. Grejen är att jag förstår min dotter - jag förstår om hon inte orkar leva med den där förjävligt jobbiga ångesten som äter upp henne. Den förgör en!

Att då sedan expertis där E har varit för vård några timmar per vecka under ca ett år anser att hon aldrig kommer att bli frisk och kommer att få leva med sin ångest resten av sitt liv gör ju inte saken bättre. Att anse att hon inte kan ta till sig en vård på ett hem som exempel....ja vad har vi att sätta emot? Es pappa undrade i går om vi inte kan anmäla igen. Men helt seriöst så tror jag att det är lönlöst med en anmälan igen. De där myndigheterna håller varandra bakom ryggen i alla lägen. Det märkte vi ju efter vår förra anmälan då vi anmälde boendet och socialtjänsten.

Es pappa skulle skriva ett brev till enhetschefen för han är förbannad nu. Riktigt arg! Får se om han gör det!

I dag gråter änglarna! Regnet har öst ned och det är verkligen ett tråkigt väder ute. Inte speciellt varmt heller! Blir en mysdag framför en film efter lunchen! Först ska ju Daisy till veterinären men det känns nästan lite onödigt för jag tycker helt plötsligt att hon inte har någon flytning längre. Pigg är hon också! Men vi far väl för säkerhet skull och checkar upp henne då hon trots allt är tio år och kanske kan behöva en hälsokontroll.


Long time no see

Den här sommaren har rusat i väg och nu sitter jag här medan hösten gör sig påmind. Har haft en underbar sommar kan jag säga och vistelsen i...