onsdag 17 augusti 2016

Orolig

Nu är jag riktigt orolig måste jag säga! E mår inte alls bra och jag skjutsade henne till vårdcentralen tidigare så att hon kunde få ta sin Sobril. Strax innan det så hade jag fått ett samtal om att hon hade avbeställt hemtjänsten för i kväll och för ett tag sedan lämnade hon Albert hos mig. Hon ser ut att må förjävligt och jag försökte att prata med henne om att kanske stanna kvar här eller åka in på psyket. Jag bad henne att inte göra något dumt, att inte göra några fler överdoser....hon lovade men det löftet lät så vagt att jag är lika orolig nu som innan. Det här är den värsta känslan man kan ha som mamma! Att känna på sig att något kommer att hända men inte kunna göra ett dyft!

Inte nog med det! Jag hade ju tidigare i förmiddags försökt att nå kuratorn på den mottagning som E går på inom psykiatrin eftersom jag blev hänvisad dit av hemtjänsten och juristen. Jag talade in två meddelanden och hoppas på ett samtal från henne.

Fick på eftermiddagen ett sms där hon hänvisade mig till FUB och deras sjuksköterska men då jag ifrågasatte detta och menade på att det är ju hon som sitter med på mötena angående E så svarade hon inte utan dissade mig helt och hållet. Precis som personalen inom psykiatrin och boendet alltid har gjort ( det boende som E bodde på förut ). Trots att jag är min dotters gode man och trots att E har godkänt kontakterna mellan oss så struntar dem i det.

Jag ringde då hemtjänsten och berättade detta och hon utbrast: Vad håller de på med?!!! Sedan skulle hon ringa i sin tur till juristen för att berätta detta och sedan höra av sig till mig. Vi får se om det blir i kväll!

Lär inte sova så mycket i natt...
Känns som läge för nedanstående till dem där uppe på psykiatrin!



Long time no see

Den här sommaren har rusat i väg och nu sitter jag här medan hösten gör sig påmind. Har haft en underbar sommar kan jag säga och vistelsen i...