söndag 9 oktober 2016

Inläggning

I eftermiddag fem veckor och fem dagar efter sista utskrivningen så fick min älskade E återigen läggas in på psykiatrin. Hon har mått lite sämre en tid men nu höll det inte längre. Jag gick förbi där när jag var ute med Albert och det var så mörkt och nedsläckt hos henne att jag direkt förstod att nu hade hon blivit inlagd.

Första känslan är en stor sorg inombords, en känsla av vanmakt och nästan lite ångest över att hon inte får må bättre utan måste åka in på sjukhuset. Men samtidigt så är jag glad att hon gör det i stället för att skada sig som hon inte verkar ha gjort denna gång enligt henne själv.

Nu vet jag att E inte alltid talar sanning gällande hennes mående och om hon har skadat sig på något sätt eller inte men jag tror inte att hon gjorde det nu. Måste ju lita på vad hon säger!

Vad det gäller det andra med LG så maler kvarnarna väldigt långsamt som vanligt. Inte ens hemtjänstpersonalen har jag hört av fastän jag mailade för några dagar sedan och frågade hur det hade gått med samtalen som hon skulle ta med några viktiga personer. Det är bara att ha is i magen och hoppas på att det i slutändan blir en bra lösning för E. Att hon kan få hjälp!

Jag har funderat hit och dit på det här med Albert och tycker jättemycket om honom men det är oerhört stressande att han inte kan vara ensam en stund. I går morse klockan sju satte han igång att skälla när jag skulle rasta gamla Daisy. Jag hann bara till entren när jag hörde hur han satte igång. Bara att vända om fort med Daisy i släptåg som till råga på allt gjorde sig illa och skrek till i all hast då jag skyndade mig in för att få tyst på Albert livrädd att han skulle väcka grannarna. Jag fyade honom och gick sedan ut igen då det inte heller verkar fungera att gå in när han är tyst och så. Tror i alla fall att det gick bra andra gången!
Detta stressar mig till döds och jag frågade Es pappa om han kan ta Albert men hans tjej säger nej. Konstigt nog tycker han själv också för hon är thailändska och i Thailand hade hon hund men här i Sverige tycker hon tydligen inte om vare sig hundar eller katter enligt honom själv. Det är jättesynd att dem inte kunde det för pappan är kanon mot hundar och dem bor i hus.

Helst så vill jag ju inte lämna bort Albert men vare sig jag eller E kan ta hand om honom i längden om han ska skälla så där. Jag vet inte hur jag ska lösa det! Kommer inte heller att omplacera honom till vem som helst. Kanske frågar dem som passade honom när vi var i Spanien men dem har redan två hundar och jag är inte säker på att dem vill ha en till. Men vi får se hur det löser sig! Ännu ger jag då inte upp min goaste och finaste sheltiehanne.

På tisdag ska jag göra en femtioårskontroll! Gruvar mig som fasen eftersom jag är överviktig numera och har alldeles för mycket fett runt kaggen. Lär få bannor så det ryker om det! Tänkte lämna Albert hos E under tiden men nu är hon ju inte hemma så jag måste ta med honom i bilen i stället för hemma kan han ju inte vara...

Long time no see

Den här sommaren har rusat i väg och nu sitter jag här medan hösten gör sig påmind. Har haft en underbar sommar kan jag säga och vistelsen i...