tisdag 15 november 2016

Morgondagen

I morgon förmiddag bär det av söderut och först ska jag skjutsa E till vdc för att hämta medicinerna, sedan hämta upp hennes pappa och därefter lämna av Albert hos hundvakten. Daisy ska vara hos A!

Jag fick i går det där samtalet ifrån kuratorn på lasarettet och hon tog själv upp det här med behandlingshemmet som jag hade nämnt för henne vid ett tidigare samtal och hänvisade mig vidare till verksamhetschefen. Som är den som jag och Es pappa träffade för dryga tre år sedan efter att det hade varit ett reportage om vår kamp för att E skulle få en bättre vård på tv 4 nyheterna. Denna kvinna var tillmötesgående och trevlig i motsatt till vad jag hade hört. Det bestämdes på det mötet där även överläkaren var med att E skulle få prova på Vågen, ett öppenvårds alternativ i vår stad. Det sades också till oss föräldrar att om Vågen inte fungerade så kunde Lenagården vara ett alternativ.

Nu tre år senare fick jag alltså veta att hon fortfarande jobbar kvar som chef efter att ha återinsatts för den avdelningen. Det verkar som att den ordinarie är borta fick jag höra.

Nå väl jag satte mig i går och skrev ett mail till verksamhetschefen men har ännu inte fått något svar. Jag minns sedan tidigare att hon hade problem med att få iväg sina mail till mig men hoppas att så icke är fallet denna gång. Det var vad hon sade då i alla fall!

Nu kan vi bara andas in och hoppas på att det ska bli något bra utav allt detta. Att besöket på Lenagården ska gå bra, att E kan öppna upp sig mer än vad hon brukar och inte bara sitter där tyst som en liten mus och helt plötsligt säger att hon vill absolut inte fara dit på behandling. Jag vet inte varför jag så gärna vill att hon ska få behandling just där men Anna Kåver är erfaren och när hon tipsade om detta så kändes det så rätt och klockrent. Dessutom så har dem inga bra behandlingshem för självdestruktiva här i stan så vitt jag vet. Det kan också vara bra för E att byta miljö tänker vi som står henne nära. Men naturligtvis så önskar ju ingen mer än jag och hennes pappa samt tvillingsystern att hon tillfrisknade och mådde så bra att vare sig inläggningar, mediciner eller vård någonsin mer behövdes.

Två nätter på hotell ska bli trevligt! God mat och goda frukostar ser jag fram emot och kanske hinna se lite av Uppsala. Om man nu inte går vilse!





När någon inte vill

För några dagar sedan skrevs vår flicka ut igen och peppar peppar jag hoppas att hon kan vara hemma tills hon åker till mig om en vecka. Sed...